Lerums kommun aktiverar nu ett vilande bolag. Bolaget kommer fortsättningsvis att vara ett s k  allmännyttigt bostadsaktiebolag. Styrelsen kommer att bestå av kommunstyrelsens arbetsutskott, dvs fem av kommunstyrelsens ledamöter. Chefen för sektor samhällsbyggnad kommer att vara VD.  Samtliga styrelseledamöter sitter också i kommunfullmäktige.
Det här skapar framförallt två dilemman. Det första rör kontrollen/tillsynen. Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen till uppgift att utöva tillsyn över bolaget. Personunionen innebär i praktiken att bolagsstyrelsen utövar tillsyn över sig själv. Samma sak när kommunfullmäktige ska bevilja ansvarsfrihet. Eftersom ledamöterna i kommunstyrelsen har ledande positioner i respektive politiskt parti, råder i praktiken samma förhållande i kommunfullmäktige som i kommunstyrelsen..
Det här är inte något speciellt för Lerums kommun, utan ett problem som finns i de flesta av landets kommuner. Det ”normala” är en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. ”Vissa ser klara fördelar med ett sånt system. Styrningen blir mer praktisk och effektiv: de som sitter på flera stolar är redan insatta i kommunens organisation och i de aktuella frågorna, vilket gör att det blir lättare att hålla samman den interna styrningen då kommunikationen mellan tunga beslutsfattare underlättas.” säger en forskare vid Linköpings univerisitet. Risken finns dock att denna ”dubbla stolar”-problematik skapar minskad  insyn och kontroll. Vem skall utkräva ansvar av vem? Är rollerna förenliga. Är det lämpligt att samtidigt sitta i bolagets styrelse, kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige?
Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolag och vidare har kommunstyrelsen uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen. För de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Det är inte självklart att bolagets bästa, dvs att skapa vinst, står i överensstämmelse med kommunens bästa.
Ett andra dilemma är att ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer enligt kommunallagen. Det gör att bolaget inte får ägna sig åt illojal konkurrens och att kommunen inte får utnyttja sitt planmonopol för att snedvrida marknaden.
Om nu kommunen inrättar ett särskilt bolag för bostadsbyggande och fastighetsförvaltning tycker vore det klokt att besätta delar av styrelsen med branschkunniga personer utifrån och kanske några förtroendevalda som inte har tunga politiska uppdrag. I  det allmännyttiga bostadsbolaget skall inte bedrivas politik utan där skall byggas och förvaltas bostäder utifrån kommunfullmäktiges direktiv.
Rollfördelningen skulle bli tydligare och det skulle bli möjligt att utkräva ansvar. Maktdelning är oftast av godo. Om VD utses (vilket inte är nödvändigt) bör givetvis även denne rekryteras externt och vara branschkunnig.