///

Länsstyrelsen: Bevara tingshuset och tingshusparken

Tingshuset i Lerum

Sven-Erik Aljered, och Betty Hammar har ansökt om byggnadsminnesförklaring av tingshuset i Lerum och av tingshusparken.

Länsstyrelsen konstaterar att det inte finns lagstöd för att byggnadsminnes-förklara tinghuset och tingshusparken, men konstaterar samtidigt att kommunen har möjlighet att genom skydds- och/eller varsamhets-bestämmelser enligt plan- och bygglagen säkerställa tingshusmiljöns kulturvärden och karaktärsdrag. Länsstyrelsen förordar att detta beaktas i pågående planarbeten i området.

Västarvet skriver: Det är tveklöst så att tingshuset och den omgivande parken besitter mycket höga kvalitéer såväl när det gäller kulturhistoriskt värde som naturvärden. Dessa värden och kvalitéer måste skyddas för framtiden.

Beskrivning och historik
Tingshuset i Lerum byggdes 1892 men Vättle härad hade haft tingsställe i Lerum ända sedan 1640-talet. De tidigare tingsstugorna som avlöste varandra låg nära kyrkan. Nu valde man istället att bygga det nya tingshuset nära järnvägsstationen där nya verksamheter växte fram. Här kom Lerums tätort att byggas ut under det sena 1800-talet och framförallt 1900- talet.

I början av 1890-talet var Vättle härads gamla tingshus vid kyrkbyn i dåligt skick. De tingshusskyldige diskuterade renovering men kom fram till att det var bättre att uppföra ett nytt hus på en tomt nära järnvägen som hade tillhört det indragna fänsriksbostället Torp Södergården inte långt från järnvägsstationen. Arkitekterna Adrian Crispin Petersson och Bror Victor Adler tog fram ritningar men det var den senares förslag som antogs. När byggnaden stod klar beslutade byggnadskommittén att en trädgård skulle anläggas runt tingshuset. Ett fyra alnar högt brädstängsel åt öster skulle byggas och tomten ramas in med en hagtornshäck och ett ståltrådsstaket åt övriga väderstreck. En trädgårdsmästare anlitades för att anlägga trädgården med träd och blomsterrabatter och se till att gångarna och gården framför en uthuslänga grusades. Uthuslängan var inredd med stall, vedbod, vagnslider, utedass och tillfälligt häkte.

Byggnadens funktion som tingshus upphörde 1928 då tinget flyttade till Alingsås efter sammanslagningen av Vättle och Kullings tingslag.

Mellan åren 1928 och 1960 användes byggnaden till kommunhus. Huset har därefter varit föreninglokal, läkarmottagning, arbetsförmedling med mera. Idag hyr Röda korset byggnaden av Lerums kommun.

Tingshuset är en träbyggnad uppförd i en våning med inredd vind. Fasaderna är klädda med gråmålad locklistpanel, sadeltaket med valmade spetsar är tegelklätt. En två fönsteraxlar bred frontespis höjer sig ovan entrépartiet som vetter mot den förbipasserande gamla Göteborgsvägen. En kopparskodd takryttare med en tingsklocka kröner frontespisen. Framifrån ser huset ut att ha formen av enkel rektangel men sett från sidan syns tingssalen skjuta ut i en markerad byggnadskropp som ger tingshuset en snarast T-liknande form.

Äldre fotografier visar att huset har genomgått flera ombyggnader. När det stod klart saknade det frontespis men hade en rad attikafönster som var placerade under takfoten. Huvudentrén markerades av en glasveranda på vilken vilade en prydnadsgavel med ett öppet klocktorn för tingsklockan. Vid den första ombyggnaden tillkom frontespisen och attikafönstren togs bort. Glasverandan bibehölls men gavs en något annorlunda utformning. Slutligen togs också glasverandan bort och huset fick det lilla regntak över entrédörren som det har idag.

Tingshuset är klassicerande till sitt uttryck, med listverk längs både takfoten och den putsade sockeln, och dekorativa fönsteromfattningar i avvikande färg. Som nämndes tidigare är tingssalen placerad mitt i huset, i axel med entrén, och markeras på baksidan av den utskjutande byggnadskroppen.

Invändigt finns idag inget som minner om tingshusfunktionen. Att döma av arkitektens ursprungsritningar inreddes från början bottenvåningen till vänster om entrén med ett rum för häradshövdingen samt en tambur och ett rum för notarierna samt en tambur. Till höger om förstugan ledde trappan till vinden, där låg också det brandsäkra arkivet, ett stort rum för nämnden och ett rum för allmänna åklagaren.
På den inredda vinden fanns en mindre lägenhet för vaktmästaren och två celler. Det är osäkert om tingshuset kom att se ut på detta vis när det väl var byggt, framför allt bör man ifrågasätta huruvida det fanns celler på vinden.
Källa: Tings och rådhusinventeringen 1997-11-03.

Västarvets synpunkter
Tingshusets kulturhistoriska värde
Tingshuset har tillsammans med resterna av den omgivande trädgården ett mycket stort samhällshistoriskt värde. Tingshuset är en av de äldsta bygg-naderna i Lerums tätort och bär vittnesmål om den långa tidsperiod då tinget i Vättle Härad hölls i Lerum. Funktionen som tingshus manifesterar sig exteriört i byggnaden genom tingssalen som skjuter ut på baksidan och den kopparskodda takryttaren som kröner frontespisen. Runt om tingshuset finns en parkmiljö som angränsar till grönskan utmed Säveån. Rester av den anlagda ursprungliga trädgårdens gångar finns kvar.

Det lokalhistoriska värdet förstärks också av att byggnaden är ett miljöskapande landmärke genom sin placering, historia och utformning. Tingshuset utgör ett viktigt inslag i den gestaltade livsmiljön. Lerums centrum har lite kvar av sin äldsta bebyggelse och för förankring och förståelse för framväxten av Lerums samhälle är den äldre bebyggelsen central.

Tingshuset har också ett arkitekturhistoriskt värde som ett verk av en namnkunnig arkitekt, som ritat ett flertal byggnader i centrala Göteborg, bland annat Saluhallen.

Naturvärden i Tingshusparken
Trots parkens begränsade areal så hyser den en hel del värdefulla nyckelelement (jordbrant, mulmträd, gamla och grova träd, hålträd, död ved) och arter (korkticka, strutbräken, ängs- och hagmarksväxter) som gör den intressant ur ett naturvårdsperspektiv.

Området ingår även i värdetrakten Anten-Mjörn (Strategi för formellt skydd av skogsmark i Västra Götalands län 2006), som har höga värden knutna till ädellövskogar. I och vid parken ingår de utpekade ansvarsnaturtyperna: ravinlandskap, parker med gamla ädellövträd och strömmande vatten (Naturvårdsprogram för Lerums kommun 2019). Detta förstärker lövskogsvärdena för det här objektet.

Sammanfattande rekommendationer natur- och kulturmiljövärden
Det är tveklöst så att tingshuset och den omgivande parken besitter mycket höga kvalitéer såväl när det gäller kulturhistoriskt värde som naturvärden. Dessa värden och kvalitéer måste skyddas för framtiden. Värdena förstärker varandra. Parken utgör en kulturhistoriskt värdefull del av Lerums samhälle med stor betydelse för landskapsbilden. Det tätortsnära läget gör att parken även har höga sociala värden med stor betydelse för rekreation. Naturvärdena är höga och bör betraktas ur ett landskapsperspektiv.

När det gäller frågan om byggnadsminnesförklaring är detta förmodligen inte den rätta vägen att gå för att säkra att tingshuset och dess omgivande miljö bevaras för framtiden. Tingshuset har hyst en mängd olika verksamheter efter att det fungerade som tingshus. Enligt den nationella inventeringen av tingshus är inte mycket bevarat sedan byggnaden användes som tingshus. Lerums tingshus skulle troligen inte stå sig vid den nationella jämförelse som skulle krävas för en byggnadsminnesförklaring.

Det är dock mycket viktigt att tingshuset och den omgivande parkmiljön skyddas från exploatering. Det är olämpligt att bygga igen parkytan invid tingshuset och på så sätt skärma av kontakten med grönområdet vid Säveån. Tingshuset och dess omgivande tomt bör skyddas utifrån 8 kap 13§ i Plan och Bygglagen. Denna paragraf kan utom för byggnader även tillämpas på tomter, allmänna platser och bebyggelseområden.

Det tätortsnära grönområdet som hyser höga sociala värden och naturvärden måste skyddas för framtiden. Det är även viktigt att se naturvärdena ur ett större perspektiv där lövskogsvärdena kring Säveån har ett generellt högt skyddsvärde.

Västarvet rekommenderar inte länsstyrelsen att gå vidare med frågan om byggnadsminnesförklaring men vill trycka på tingshusets stora lokalhistoriska och miljömässiga värde och uppmana till att platsens bevarandestatus ses över och beaktas.

Länsstyrelsens beslut
Västarvets yttrande.

Lämna ett svar

avatar
  Prenumerera  
Notifiera av
Tidigare Historien

Flaggor i topp

Nästa Berättelse

Sportlovsaktiviteter på Bagges Torg och i Solkatten

Senaste artiklarna