
I media har vi i julhelgen kunnat läsa om hur elever vid Ljungviksskolan i Gråbo, som inte haft någon frånvaro alls under terminen och som inte kommit för sent till någon lektion, har fått en chokladkaka på skolavslutningen.
Det kan tyckas som god tanke att redan i de lägre årskurserna uppmärksamma problemet med hög frånvaro i skolan. Goda studieresultat går hand i hand med hög närvaro. Det är inte fel att belöna närvaro, men här det blev fel i genomförandet.
Olovlig frånvaro?
År det så att man på Ljungviksskolan har problem med olovlig frånvaro, och har man dålig disciplin när det gäller att passa tider? Är det så borde det ha varit något som lärarna haft uppe på föräldramöten. Tillsammans borde pedagoger och föräldrar ha kommit fram till hur man på ett bra sätt skulle kunna uppmärksamma det eftersträvade goda uppförandet.
Om man inte har några problem på skolan nu, kan syftet ha varit att tydliggöra ansvaret för att komma till skolan, att passa tider och att följa andra självklara uppföranderegler på en arbetsplats. Även med det syftet borde frågan ha tagits upp med föräldrarna redan vid terminsstarten. Här skulle till och med ansvarsfulla och framsynta föräldrar ha kunnat vara initiativtagare till en dialog med skolan.
Omedvetna föräldrar
De föräldrar som gått till tidningarna och som på Facebook framfört sitt missnöje, verkar ha tagit den lättaste vägen för att få uppmärksamhet. Det rätta hade givetvis varit att ta kontakt med berörda lärare och med rektor. Det grundläggande problemet, så som det framstår för en utomstående, tycks vara brister i kommunikationen mellan skolan och föräldrarna om att hög frånvaro är ett allvarligt problem i den svenska skolan.
Vad säger skolan?
”Nu är det flera vårdnadshavare som uttryckt sitt missnöje över denna händelse”, säger rektor Fredrik Höög. ”Elever har, enligt vårdnadshavarna, känt sig missgynnade och ledsna att de på grund av sjukfrånvaro inte kunnat uppfylla kriterierna för denna positiva uppmärksamhet. Det är inte bra.
Jag, min rektorskollega och pedagoger i arbetslaget analyserar nu händelsen eftertänksamt och drar slutsatser hur vi kommer agera i framtiden”.
Andra exempel finns
Ullvigymnasiet i Köping har sedan 2018 belönat närvaro.
Elevkåren på Angeredsgymnasiet anordnar närvarotävling mellan klasserna där belöningen är 10 000 kronor.
Väcker intressanta frågor
Chokladkakorna väcker ändå många och intressanta frågor. Delades det ut många chokladkakor? Hur hög är sjukfrånvaron bland eleverna? Är den i paritet med frånvaron på andra skolor eller på en arbetsplats? Hur hög är den olovliga frånvaron? Hur vanligt är det att eleverna kommer för sent till lektionen? Hur efterlever eleverna övriga ordningsregler som syftar till att skapa goda inlärningsförhållanden, arbetsro i klassrummen och ett gott klimat i skolan?
Om frånvaron är hög – vad är orsaken?
Och om man faktiskt har problem med frånvaro; vilka analyser har gjorts och vilka handlingsplaner har upprättats? Hur har föräldrarna involverats för att komma tillrätta med problemen?
En annan fråga som är relevant i sammanhanget är hur frånvaron och personalomsättningen är bland lärarna. Stabilitet bland lärarna och få vikarier är en av de viktigaste förutsättningarna för att eleverna ska ha en bra arbetsmiljö. Det skulle vara väldigt intressant att höra vad eleverna tycker.
Länkar
Skolverket
Nationell kartläggning av elevfrånvaro
Skolvärlden








Utebliven belöning ÄR en form av bestraffning. Att belöningen dessutom ges för ett resultat som till stor del påverkas av yttre faktorer – giltig sjukfrånvaro, vårdbesök etc. är ogenomtänkt och skvallrar om en ingående okunskap om hur man arbetar effektivt med implementering på en arbetsplats.
Sedan kan man verkligen fråga sig vilken skolkultur och vilket värdesystem man agerar utifrån när man försöker skamma fram önskat beteende och skapa splittring i klassen hellre än att gemensamt arbeta mot ett mål.
Man hade kunnat arbeta mot minimal ogiltig frånvaro – och utlovat olika roliga aktiviteter beroende på hur långt klassen tillsammans nått mot målet ”minimal ogiltig frånvaro och sena ankomster”.
Man hade kunnat jobba med strategier för hur man kommer i tid och involverat hela klassen i att bygga dessa färdigheter – för att planera sin tid är en exekutiv förmåga och exekutiva förmågor är långt ifrån färdigutvecklade i grundskolan.