Vi läser tidningen noga till frukosten. Sedan löser vi korsord och spelar kort, t ex Skip-Bo. Fikar. Tar en promenad. Kaffe. Text-TV med senaste nytt som läget i Covid. Middag. TV. Ibland hör någon av våra kära nära eller bekanta av sig. En dag i veckan storhandlar jag under affärens pensionärstid. Känner du igen dig?

I  sensomras hann vi göra en 4-dagars hemester med bil och hotell. Mitt i första pandemitoppen var vi ett 15-tal mycket närstående på en begravning. En dag i höstas i grannkommunens stora galleria för att handla det vi tyckte var mest nödvändigt.

Är det inte märkligt att staten tycks kunna trycka hur mycket pengar som helst? Säkert bra att företag får stöd och att resurser slussas till vården. Men är det rimliga belopp som (elit-)idrotten får? Och länge kunde krogar hålla igång, även med trubadurer och stå-uppar, samtidigt som föreningar på sin höjd hade små träffar ute. Inger och jag tackade i ett inlägg i ortens tidning de ideella som ändå försökte. Finns engagemanget efter pandomin och kan det rentav bli bättre?

Vi tackar biblioteket för att de inte stängt ner. Lästips: Axelsson/Jag heter inte Miriam, Västerbro/Svälten, Camus/Pesten, Indridason/Skuggor över Reykjavik, Passilinna/Hett blod. Blandat allvar och lite humor. Nu läser jag en gång till Hendriks lite dråpliga dagbokstexter från ett tänkt men tyvärr rätt så sannolikt boende på äldrehem, kampen är klurig med fru föreståndaren, vars uppgift är att hålla de intagna lugna och hålla budget.

Nyss har jag fått årliga sprutan mot vanliga flunsan. Givetvis tar jag vaccin mot Covid. 2021 kan bli ett bättre år. Eller vad tror du?

Avslutar med H C Andersen: Att leve er ikke nok – solskin, frihed og en lille blomst må man have.

Jerry Fondén, Lerum, dec.2020