Första intrycken
Gråbo är på väg mot förändring och har alla förutsättningar för att utvecklas till en levande plats dit människor vill flytta när de bildar familj. Men Gråbo kan också utvecklas till att enbart vara en sovstad där Göteborg är centralorten. Just nu verkar det som om avsikten är att försöka skapa mer av det staden har att erbjuda och försöka locka människor  att komma och bo. Det är mycket hoppfullt.
Men det första intrycket av centrum är att Gråbo är en ordinär svensk småort som saknar lite av både karaktär och äkthet. När man tar en tur i omgivande områden ändras intrycken. Där möts man av genuin landsbygd och ett vackert landskap med ett rikt kulturarv. Hur det än är så passar de två bilderna av Gråbo inte riktigt ihop. Man skulle kunna säga att Gråbo visar upp två olika personligheter.
Det första intrycket är viktigt för att locka människor att leva och bo här. Jag tror att man mentalt och fysiskt måste koppla ihop ”staden” och landet. Detta är enligt min uppfattning den viktigaste uppgiften för Gråbo som sedan kompletteras av målet att bli ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.
Den avgörande frågan är vad Gråbo egentligen vill berätta för resten av världen? Vill orten bli det lilla samhället, dominerat av stora kraftledningar som skär genom orten? Eller handlar det om en gemenskap som bygger på mångfald, företagsanda, öppenhet och som välkomnar förändring?
Styrkorna
De lokala skolorna är mycket bra med innovativa undervisningsmetoder. Det är en stor tillgång i en tid då vi behöver skolor som kan förbereda unga människor för arbetslivet genom att ge dem kreativt tänkande och kunskaper om företagande. Något som många föräldrar efterfrågar. Detta är en resurs!
De lokala företagen verkar vara innovativa och det verkar finnas en levande entreprenörsanda i området. Detta är mycket viktigt eftersom småskaliga och unika produkter är vad konsumenterna vill ha dessa dagar. T ex ”miljövänliga färger” eller överhuvudtaget miljövänliga och hållbara produkter och företag.
Dessutom finns i området finns gott om gamla industrilokaler som kan användas för nya verksamheter som passar in i Gråbos ambitioner att bli ett hållbart samhälle. Här kan skapas mötesplatser skapas för unga företagare, microföretag, inkubatorer osv som skulle kunna visa att det händer spännande saker i Gråbo. Detta kan skapa ett nav och en känsla av att positiva saker händer i Gråbo.
Sveriges första hållbara tätort
Politikernas ambition att utveckla Gråbo till att bli Sveriges första hållbara tätort behöver vändas från slogan till faktiskt handlande. Det sker först och främst genom att satsa på tillväxt (därför bostäder). Men det handlar inte bara om ökat antal invånare och ökade intäkter. Det handlar främst om att skapa dragningskraft genom ett aktivt samhällsbyggande och skapande av livskvalitet och gemenskap.
Kvalitet och estetik bör stå i centrum i planeringsprocessen. Med fördjupad förståelse och uppskattning av både djupa kulturella och sociala egenskaper, och dynamiken i en plats är en grundförutsättning för hållbara och effektiva  förbättringar på orten. Det är därför nödvändigt att sätta människorna i Gråbo i centrum och hitta kreativa sätt att utnyttja deras talanger och tillgångar. Genom att alla känner sig delaktiga skapas förutsättningar för en hållbar tillväxt. Om invånarna är delaktiga och deras behov tillgodoses blir de också öppna för att välkomna nya invånare.
Det finns ett antal bra projekt i Gråbo som främjar social hållbarhet. Här har framgångsrikt skapats mötesplatser för ungdomar, projekt för att välkomna nyanlända, medskapandegruppen som gör invånarna delaktig mm. Dessa initiativ måste ges den betydelse och det stöd de förtjänar.
Skapa samband mellan stad och land
Omgivningarna är som nämnts fantastiska. Men det måste finnas en plan för hur man berättar heltäckande om Gråbos utveckling till en hållbar ort. Det gäller inte minst bostadsutvecklingen i centrum. De nya byggnaderna i centrum verkar skymma utsikten över landskapet och den närliggande sjön. I fas två av byggandet i centrum bör det riktas mer uppmärksamhet på hur man fysiskt binder ihop tätorten med det omgivande landskapet genom öppna vyer och genom att erbjuda nya och innovativa former av gröna transporter för människor som vill tillbringa mer tid med att vandra och njuta av de fantastiska omgivningarna.Ett annat sätt att skapa ett samband mellan staden och landet skulle vara att använda torget för bondemarknader, julmarknader, mässor och även nyttja  nedlagda butiker för att sälja lokala produkter (oavsett om det är livsmedel eller något annat lokalproducerat). Genom att använda butikerna för lokalproducerat skulle man skapa en anslutning till omgivande områden och det skulle skapa en känsla av gemenskap i centrum – hjärtat av Gråbo.
Vad kommer härnäst?
I en idealisk värld skulle det vara bra att göra en kartläggning av allt positivt som finns i Gråbo (och workshopen den 29 november gav en försmak av hur det skulle kunna gå till). Det är viktigt att göra en sådan kartläggning. Små orter anses ofta ha den bristen att de inte kan erbjuda storstadens möjligheter.Enligt min uppfattning har små orter en konkurrensfördel gentemot storstaden. På den lilla orten kan man få saker att hända snabbare än i storstaden. Kontakten mellan det privata och det offentliga fungerar bättre och nätverken på orten är mindre och mer kompakta. ”Alla känner alla” och då fungerar kommunikationen bättre.
Kartläggningen skulle kunna besvara följande frågor: Hur uppfattar gråboborna sig själva? Hur vill de att Gråbo skall se ut om fem, tio och tjugo år? Hur ser visionen ut? Vilka är ”changemakers”/förändringsledare i Gråbo? Vad är redan genomfört och hur vi mobiliserar på ett kreativt sätt ortens unika egenskaper? Kartläggningen skulle också granska förutsättningarna för Gråbos utveckling genom att titta på andra framgångsrika exempel och försöka hitta rätt personer som kan bidra med idéer om hur orten bäst kan utvecklas. Det kan vara representanter från olika sektorer i kommunen eller personer utifrån och handla om allt från ekonomisk utveckling till utveckling av kultur och turism. Genom att analysera befintliga mekanismer för utveckling och samverka för att skapa enighet ges de bästa förutsättningar för att gå vidare med nya projekt.
En sådan här kartläggning skulle enligt min mening vara till nytta på många sätt.  Den skulle i första hand överbrygga avståndet mellan kommuninvånarna och kommunens politiker och tjänstemän. Politikerna skulle få bättre underlag för att bedöma lokala behov, ambitioner och förväntningar. Kartläggningen skulle fokusera de unika egenskaperna på platsen (genom brainstorming övningar om kreativa sätt att använda ortens unika egenskaper). Den skulle också kunna hitta nya intressenter med uppfriskande idéer som skulle vara till gagn för den fortsatta utvecklingen.
Det här betyder inte att jag tycker att Gråbo inte är en bra plats idag, men jag tror att det går att göra mycket mer för att det ska bli ännu bättre i framtiden.

Lia Ghilardi
Stadsutvecklare