Första framgångssagan

Nääs fabriker började byggas år 1833. Det var Peter Wilhelm Berg som startade verksamheten på Nääs.  Han hade flyttat till Nääs slott med familj 1825 och han beslutade att etablera ett bomullsspinneri. Han startade den första textilfabriken på Nääs och byggde upp brukssamhället Tollered. Spinnmaskinen var nyss uppfunnen och det blev möjligt att göra bomullsgarn av importerad bomull. Under 1800-talet kom nästan all bomull som importerades till Sverige från USA:s bomullsfält. Bomullen skördades av slavar på plantager i sydstaterna och transporterades sedan i balar till Sverige.

Sonen Johan Theodor ritade byggnaderna.
De historiska byggnaderna på Nääs Fabriker är många och väl bevarade, och de berättar om områdets rika industriella arv. Mer än 94 byggnader har historiska skyltar uppsatta, som berättar om dess roll i bruksorten Tollered.

Några exempel från Tollered.

• Övre fabriken (bomullsspinneriet) byggt 1833. Efter en brand 1848, som förstörde mycket förutom tegelväggarna, byggdes det upp igen. Idag är lokalerna fyllda med nya kreativa verksamheter inom hantverk, matproduktion, konst och musik.
• Gasverket från 1835 producerade gas för belysning i fabriken.
• Verkstaden byggd 1833 med smedja, plåtslageri, metallarbeten och elverkstad. Idag används lokalen bland annat som kontor, och festlokal med regelbundna musikaftnar.
• Snickeriet också det från 1833, där man förutom vanligt snickeri även tillverkade likkistor. Här fanns även målarverkstad med separata roller för inomhus- och utomhusmålare.
• Gråstensmagasinet (1873) där bomullsbalar förvarades.

Familjen Bergs avtryck på Nääs Slottsområde:

• Familjen Berg byggde andra våningen på slottet, med tegel från det egna tegelbruket som låg placerat vid Mellan-Nääs.
• Brännvinsbränneriet Mellan-Nääs och disponentbostaden Lilla-Nääs, lät uppföras av Peter Wilhelm Berg.
• Stora Salen i andra våningen på Nääs (huvudbyggnaden) är i stort sett helt bevarad i sin ursprungliga empirestil från 1831, med blå väggmålningar och förgyllda möbler.
• Stenladugård, stall och sädesmagasin vid Nääs Slott uppfördes på kort tid efter familjens flytt till Nääs. Idag är de omvandlade till ridhus, restaurang, slottsbutik och reception.
• Nääs Bro var familjen Bergs första projekt och används än idag för att ta sig till över det smala sundet.
• Familjen var även drivande i bygget av Skallsjö Kyrka och bekostade merparten av bygget.

Nääs Fabrikers verksamhet pågick fram till 1981 – i nära 150 år – tills krisen inom textilindustrin tvingade bolaget att stänga ner. Då hade famiiljen Bergs redan sålt hela bolaget till Almedahls, såväl fabriksbyggnader som bostäder.

Andra framgångssagan
Den andra framgångssagan började när Lerums kommun köpte Nääs Fabriker. Att det var Lerums kommun som möjliggjorde att Nääs Fabriker skulle bli ett av kommunens främsta besöksmål är det inte många som känner till.
Det var två framsynta politiker, Lennart Wassenius (C) och Lennart Jonsson (S), som förhandlade fram ett mycket förmånligt övertagande från dåvarande ägaren Almedahls-Dalsjöfors AB.

Kontroversiellt köp – moderaterna ville inte
Lennart Wassenius (C) och Lennart Jonsson (S) förslag vann i kommunfullmäktige med 27 ja-röster mot 11 nej-röster. Det var moderaterna som röstade nej och reserverade sig mot beslutet med motivering att det var ett ofullständigt beslutsunderlag.

Under fullmäktigedebatten 1982 framfördes ett antal argument mot köpet:

• Stora underhållskostnader.
• Vad skall vi med lokalerna till?
• Kan inte handskas så här vårdslöst med skattebetalarnas pengar.
• 4 – 6 meter högt i tak. Behöver hantverkare detta? Ska de sitta och göra vispar i ett hörn?
• På vintern rör det sig väldigt lite folk där.
• Vi kan inte se någon vettig användning av dessa lokaler. Ska vi köpa en tegelhög för 1,5 miljoner kronor?
• Byggnaderna är en belastning. Den tillhörande marken, ca tre tunnland, är mer värd utan de gamla byggnaderna.

Kommunen köpte fastigheten för att skapa nya användningsområden och stödja det lokala samhället som drabbats av arbetsplatsförluster och en ekonomisk nedgång efter textilkrisen.
Hösten 1982 startade projektet Drivhuset. Drivhuset skulle skapa liv i de tomma lokalerna och driva kursverksamhet för arbetslösa ungdomar. Samtidigt bildade kommunen Nääs Företagscenter. Under kommunens ägande fortsatte man att använda området för olika projekt fram till 1990 när Nääs Fabriker såldes till Ernst Roséns AB som fortsatt att utveckla området

Bra vinst för kommun
Nääs Fabriker köptes 1982 för 1 500 000 kronor och såldes 1990 för 23 000 000 kronor. Omräknat till dagens penningvärde blir det en köpeskilling på ca 5 400 000 krononor – priset för en mindre villa i centrala Lerum.

Försäljningspriset 1990 på 23 000 000 kronor motsvarar ca 46 500 000 kronor i dagens penningvärde. En vinst på 41 100 000 kronor.

Tredje framgångssagan
Ernst Rosén köp var starten till att Nääs Fabriker skulle bli ett av kommunens främsta besöksmål. Under Ernst Roséns ägarskap har Nääs Fabriker utvecklats från en traditionell industrimiljö till ett besöksmål. I dag finns där konferenshotell, restauranger, kontorshotell, butiker och mycket annat. Företaget har lyckats bevara den unika atmosfären och satsar hela tiden på utveckling för fortsatt tillväxt och attraktionskraft.

Länkar
Nääs Fabriker – historia

Byggnaderna

Text: Lennart Lauenstein