Harpan härstammar förmodligen från Orienten. I Mesopotamien 3000 f. Kr och runt 2700 f. Kr.hos egyptierna. Till Europa kom Ramharpan på 700-talet e. Kr. Brittiska öarna kom att bli ett centrum för harpan, och den irländska harpan blev under senmedeltiden ett populärt instrument även på kontinenten. Under medeltiden var harpan allmänt känd i västra Europa.
På 1720-talet utvecklade Hochbrucker en pedalharpa med sju pedaler för att få en kromatisk skala. Enkelpedalharpan kan höja alla strängars tonhöjd med ett halvt tonsteg. 1810 kom dubbelpedalharpan, som uppfanns av Sébastien Èrard. Den möjliggör en förhöjning av 2 gånger en halvton och spelning i alla tonarter. Det är den harpan som används idag i orkestrar. Den har 47 strängar som spelas med händerna.
Det är flest kvinnor som spelar harpa, men också många män. När jag 1966 kom till Göteborgs Symfoniker hade man i Holger Åberg en manlig harpist. Japanskan Masayo Matsumo som ersatte honom var inga många år i orkestern men har efter sin pensionering ersattsåterigen av en manlig harpist Erik Groenstein-Hendriks. Han är sedan flera år bosatt i Floda.
Eftersom de flesta harpor strängas med sensträngar som ändrar stämning så gott som hela tiden, så det är nästan ett heltidsjobb att stämma en harpa. Innan konserter behöver en harpist minst en halvtimme för stämning.
Dirigenten Tor Mann sade ofta till harpister: ”Det gäller att trampa rätt i vävstolen”. Ganska bra liknelse som inte alltid uppskattades.
Alla orkestrar har inte råd att anställa en harpist på heltid. Harpister är heller inte medverkande vid alla konserter. Det öppnar för vikariat. En harpist som åkte runt och vikarierade i de flesta nordiska orkestrarna var Ingrid Fagerström (1898-1990). Hon var anställd vid Operan is Stockholm åren 1921-1962. Hon var en mycket duktig och pålitlig harpist och därför mycket eftersökt. Hon var också en mycket bestämd dam väl medveten om hur bra hon var. Vid en repetition i Göteborg med Sixten Ehrling avbröt han och undrade om det inte var något felspel av harpan. Inte alls fick han som svar av fru Fagerström. Ehrling som kände henne sedan sin tid vid hovkapellet startade ingen diskussion utan repetitionen gick vidare.
Harpan används mest som ackompanjerande instrument och i orkestrar, men framträder också som soloinstrument. Många komponister från Mozart framtill våra dagar har skrivit solokonserter och solostycken för harpa. Den används också i jazzsammanhang. Den mest kända jazzharpisten i Sverige är Stina Hellberg Agback. Hon samarbetar också med popmusiker. Numera finns även harpor som kopplas till förstärkare (elharpor) Kanske Stina använder sig av en sådan. Harpan är ju inget tonstarkt instrument.
Jan Johansson
Kammarmusik i Lerum
