TUNNELTVISTEN
– Konsekvenserna måste bäras av Gryaab. Det hävdar Josef Arnold, vd för BeMo Tunnelling GmbH. Ett bolag som byggt sammanlagt 400 kilometer tunnlar.
BeMo hade inget annat val än att stämma Gryaab. Nu slår tunneltvisten rekord i rättgångstid och rättegångskostnaderna blir extrema. Enorma volymer med handlingar skall hanteras av tingsrätten.
BeMo har betalat en expeditionsavgift på 450 kronor när de lämnade in en stämningsansökan till Göteborgs Tingsrätt 2011.  I övrig är domstolens arbete gratis för parterna, men det sker på skattebetalarnas bekostnad. Denna tvist sysselsätter fler än tre domare på heltid i cirka 1,5 år, med förberedelser, förhandling och domskrivning.
Hur ser BeMo på att huvudförhandlingen slår svenskt rekord i antalet rättegångstimmar?
Josef Arnold: Det är olyckligt att antalet rättegångsdagar ökat från planerade 28 till 120 dagar. Anledningen till den ökade omfattningen är enligt BeMo’s uppfattning att Gryaab satt i system att försvåra handläggningen, bland annat genom en aldrig sinande ström av invändningar samt bestridande av kostnader som BeMo uppenbarligen har haft.
Hur många liknande byggen av tunnlar har BeMo gjort som denna för Gryaab?
Josef Arnold: BeMo har gjort flera tunnlar varav elva stycken med liknande tvärsektioner.
Hur många kilometer tunnel har BeMo sammanlagt byggt?
Josef Arnold: Bolaget grundades för 50 år sedan. Sen dess har vi byggt ungefär 400 km tunnlar fördelat på ungefär 150 projekt.
Skiljer sig detta uppdrag från andra ni gjort?
Josef Arnold: Tekniskt sett finns inte många skillnader.
Hur kan två parter som skrivit under ett avtal, senare ha så olika ståndpunkt och olika tolkningar i allt som berör arbetet?
Josef Arnold: Det undrar vi också.
Hur utförligt ska ett Förfrågningsunderlag vara?
Josef Arnold: Det måste innehålla all sådan information som krävs för att anbudsgivarna skall kunna kalkylera sitt anbud. Det ställs högra krav på detaljeringsgrad.
Förväntas det att BeMo själv skulle ha gjort ytterligare undersökningar?
Josef Arnold: Vid utförandeentreprenader förväntas anbudsgivaren inte göra några markundersökningar utan det är beställarens ansvar att till exempel beskriva geologiska och geohydrologiska förhållande på ett korrekt sätt i förfrågningsunderlaget.
Är det vanligt med felaktiga prognoser i Förfrågningsunderlag?
Josef Arnold: Nej, men det händer givetvis. Konsekvenserna av felaktiga prognoser måste bäras av beställaren – detta omfattar både tids- och kostnadsanspråk.
Varför utnyttjades inte avtalets skiljeklausul?
Josef Arnold: Enligt parternas avtal gäller att tvist på grund av entreprenadkontraktet skall avgöras av svensk domstol enligt svensk rätt vid Göteborgs tingsrätt som första instans, om inte parterna enas om skiljeförfarande.
Var detta entreprenadavtal annorlunda mot de BeMo brukar skriva under? Hade ni en juridisk rådgivare före ni skrev på?
Josef Arnold: Avtalet är relativt likt oavsett land. Det handlar om en vanlig utförandeentreprenad (beställaren projekterar – entreprenören bygger) med ett svenskt standardavtal i grunden. BeMo har inte haft en juridisk rådgivare innan kontraktet har skrivits på.
Enligt BeMo’s tidigare erfarenheter har det inte behövts någon juridisk rådgivare för att underteckna ett entreprenadavtal då man kunnat utgå ifrån att beställaren varit seriös.
Vad beräknar ni att den totala rättegångskostnaden kan bli för BeMos del, alltså med ombud och sakkunniga?
Josef Arnold: BeMo’s kostnader är något lägre än Gryaabs.
En av anledningarna till att Gryaabs kostnader är så höga kan vara är att man anlitar den konsult som tagit fram det felaktiga förfrågningsunderlaget som sakkunnig i målet.
Vad är Ert starkaste argument för att vinna målet?
Josef Arnold: BeMo vill inte driva processen via media
TEXT: TITTI THORSELL
LÄS ÄVEN:
INTERVJUN MED GRYAABS VD OCH LERUMS MARK- OCH PROJEKTENHETSCHEF publicerad 20150113 
Skiljeklausul: kan stå i avtal för att ange att eventuella tvister mellan parterna som grundar sig i att avtalet skall prövas av skiljenämnd/skiljedomstol istället för i allmän domstol. Skiljeklausuler är mycket vanliga i större kommersiella avtal och standardavtal. Parterna utser skiljemän för lösande av tvisten. Fördelen med detta förfarande är att det som regel är mycket snabbare än allmän domstol men betydligt dyrare då den förlorande parten normalt behöver ersätta dels de egna men även motpartens ombudskostnader och dels, till skillnad mot allmän domstol, ersätta skiljemannen/skiljemännen för deras arbete (kan vara tre stycken). Normalt avtalar parterna om att domen inte ska vara offentlig och vidare är det mycket svårt att överklaga en skiljedom.