/////////

Tunneltvisten kan kosta Lerum en halv miljard

-Det är ett omfattande mål med mycket bevisning och tekniska frågor, säger Anna Witte, rådman och referent i målet.
-Det är ett omfattande mål med mycket bevisning och tekniska frågor, säger Anna Witte, rådman och referent i målet.

Tvisten om avloppstunneln riskerar att sluta med en totalnota på en halv miljard till Lerums skattebetalare. Floda Nyheter har granskat en kommunal affär som kommer att sysselsätta domstolen en hel månad. Lerum står för hela risken. Med bakbundna händer i ett avtal har Lerumsborna inget val.  
Avloppstunneln från Lerum ansluter perfekt på centimetern till röret på andra sidan. Den tar lerumsbornas avlopp från Hulan till Partille och vidare via Härryda, Mölndal, och Göteborgs centrum till Ryaverken på Hisingen. Där släpps det ut i havet invid Älvsborgsbron.
Men den perfekta inpassningen blev inte billig. Det som började med en kalkyl på 228 miljoner kronor kan sluta med drygt 700 miljoner och en dom i Göteborgs tingsrätt.
Lerumsborna skall stå för alla kostnader över 189 miljoner.
Trots det ekonomiska ansvaret har Lerum inte haft någon möjlighet att påverka avtal eller ha något inflytande i den pågående rättsprocessen. I tingsrätten är det kommunägda bolaget Gryaab och entreprenören BeMo som möts i ett mål som fortfarande växer i omfattning och blir dyrare för var dag som går.
28 dagar beräknas förhandlingen ta i tingsrätten, minst.
Rådman Anna Witte och referent i målet.
-Det blir extrema rättegångskostnader, säger Anna Witte, rådman och referent i målet.

– Det blir extrema pengar i rättegångskostnader, säger Anna Witte, rådman och referent i målet.
Det är en elefanträttegång där Lerumsborna riskerar att få svara för alla kostnader.
Stora volymer
Två rullvagnar med över 3,5 hyllmeter dokumentfulla pärmar finns på Göteborgs tingsrätt. Det är BeMos stämningsansökan och Gryaabs svaromål, sammanlagt 207 rättegångsbilagor som lämnats in till tingsrätten från de stridande parterna. Ytterligare material håller på att registreras. Det är 89 pärmar med bokföring som entreprenören BeMo anser bevisar merkostnader om 150 miljoner kronor.
Så här stora volymer med inlagor och bevismaterial brukar tyda på otydliga avtal, tekniska missförstånd, bristande underlag för entreprenaden och förseningar, enligt sakkunniga som Floda Nyheter har talat med.
Att greppa det juridiskt blir en grannlaga uppgift för tingsrätten.
– Det är ett omfattande mål med mycket bevisning och tekniska frågor, konstaterar Anna Witte.
Över 3,5 meter inlagor och ytterligare bevismaterial håller på att registreras.
Över 3,5 meter inlagor och ytterligare bevismaterial håller på att registreras.

Tvisten är så omfattande att tingsrätten begärt extradomare och extra anslag från Domstolsverket. Utöver de tre domarna kommer det finnas en vikarie som sitter med ”stand by” om någon blir sjuk. De fyra domarna, en domstolstjänsteman och en notarie kommer arbeta heltid i tre månader med målet.
Men fler är engagerade. Vardera parter har två advokater samt tekniska och sakkunniga vid sina sidor. Målet sväller och sväller hela tiden. Efter ett första förberedande sammanträdet i rätten i oktober 2012 trodde man att 15 dagar för huvudförhandlingen skulle vara tillräckligt. I dag har man avsatt 28 dagar i oktober och räknar med fler.
Vill ha 261 miljoner till
Historien om den 8 kilometer långa avloppstunneln mellan Hulan och Partille började redan 1999. Då beslöt ett oenigt kommunfullmäktige att Lerums avlopp ska anslutas till Ryaverket i Göteborg. Därefter blev Lerums kommun delägare till ett par procent i nybildade Gryaab. En utdragen dialog, med utredningar, diskussioner och kalkyler har kantat dess väg.
Slutligen skrevs ett avtal 2006/2007 mellan Lerums kommun och Gryaab enligt vilket Gryaab åtog sig att se till att tunneln byggs och att svara för 187 miljoner av kostnaden. Resten av notan, alltså allt över denna summa, till hundra procent skulle betalas av Lerumsborna.
I mars 2007 sattes spaden i jorden. Kalkylen var då uppe i 390 miljoner kronor. När tunneln från Lerum 2011 mötte anknytningen på andra sidan berget i Partille passade den in på centimetern. I maj 2012 invigdes den.
Men vägen dit hade kantats av överraskningar och oklarheter och blev nu en strid om pengar.
Det började med att entreprenören BeMo tvingades betala ett vite på 21 miljoner kronor då bygget försenats med fem månader. BeMO kontrade med att stämma Gryaab på 261 miljoner kronor för extraarbeten plus räntor och rättegångskostnader. Allt detta ligger nu hos Göteborgs tingsrätt.
Priser och läckage
BeMos stämningsansökan på 135 sidor, exklusive bilagor, lämnades in i december 2011, Gryaabs svaromål var på 244 sidor. Tjocka som romaner redan från start.  
Tvisten handlar om kontraktet, beskrivningen i underlaget, arbetsmetoder, prissättning och entreprenadsumman. I stort sett är man oense om det mesta.
BeMo hävdar att bergets kvalitet och de förutsättningar som Gryaab beskrivit i underlaget för upphandlingen inte stämmer med verkligheten. 80 procent av tunneln skulle gå genom ett berg av god kvalitet. Men det visar sig att endast 32 procent av tunneln kunde borras i ett berg av god kvalitet.
Precis som med tågtunneln genom Hallandsåsen var den otät som ett såll. Berget måste tätas med injekteringscement. Åtgången av material blev fyra gånger mer än vad BeMO beräknat. Med detta följde extrakostnader för arbete och tidsspillan.
Gryaab å sin sida bestrider kravet på 261 miljoner kronor och menar att BeMo utfört arbetet på ett felaktigt sätt och att entreprenören skall svara för merkostnaderna.
Flöde av handlingar
Kontraktet mellan Gryaab och BeMo är inte ett enda avtal utan ett flöde av handlingar upprättade 2006 till 2007.  Det riskerar att bli en juridisk fälla för lerumsborna.
Den slutliga kostnaden, kan utifrån det oklara avtalet, räknas på två sätt; antingen som ett fast pris med eventuella tillägg eller som ett avtal om löpande räkning.
Målet är komplext och omfattande. Att spå om utgången är svårt för samtliga parter. Vinna, förlora eller förlikas?
Övertygat segerviss   
En som är övertygad om att Lerums kommun vinner målet är kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet Henrik Ripa (M). Så här svarar han:
-Vår jurist bedömer att BeMo inte har någon fordran på Gryaab. Om tingsrätten skulle finna att BeMo har någon typ av fordran på Gryaab så är det endast ÄTA-arbeten (Ändrings-, Tilläggs- eller Avgående arbeten) på högst 5 miljoner kronor samt mervärdesskatt och ränta.
Men när Floda Nyheter frågar Henrik Ripa om vem som är kommunens jurist hänvisar han till den advokat som också är ombud för Gryaab.
Kommunen lutar sig mot Gryaab. Men vad händer om Gryaab förlorar eller om målet förlikas?
-Vårt juridiska ombud bedömer att entreprenören, i allt väsentligt, har fel, säger Anders Åström, vd på Gryaab och tillägger:
-Om vi trots det skulle förlora tvisten är det, enligt avtal mellan Gryaab och Lerum, Lerum som står den ekonomiska risken.
Kommunen får stå för risken och kostnaderna i en tvist som Gryaab driver.
Bilden är en bakbunden på knä sittande och svettande man som får se avtalet från Gryaab.
Illustratör Per Myrhill

Bakbunden kommun
Avtalet mellan Gryaab och Lerum består av bilagor, underbilagor och staplade klausuler som till och med kan motsäga varandra. Lerums kommun har avsagt sig allt ansvar för tunnelbygget, men påtagit sig alla de kostnader som är uppe för prövning hos Göteborgs tingsrätt.
Enligt avtalet bestämmer Gryaab ensamt innehållet i entreprenadavtalet med BeMo. Kommunen har inget inflytande vare sig över entreprenadavtalets innehåll eller också det faktiska utförandet. Kommunen är helt hänvisad till Gryaabs aktiviteter.  Med bakbundna händer får lerumsborna både finna sig i samtliga entreprenadvillkor och betala notan.
Kommunstyrelsen ordförande Henrik Ripa hävdar ändå att kostnader orsakade av att Gryaab gjort ett felaktigt upphandlingsunderlag, skall Gryaab svara för. Det säger han i april i år i ett svar på en interpellation av Anette Holgersson (V).
Men i avtalet står det inte så. Lerum ska svara för alla kostnader som överstiger 189 miljoner kronor.
Unikt avtal
Avtalet är skrivet av jurister för Gryaabs räkning, inte för Lerums kommun.
– Det är ett unikt avtal. Speciellt på grund av att Lerum inte anslöt sitt avlopp samtidigt som de gick in som delägare, säger Anders Åström, vid Gryaab.
Den jurist som Lerums kommun uppger varit rådgivare för Lerums kommun när avtalet ingicks vill inte prata med Floda Nyheter och hänvisar till kommunen. Det finns inget stöd för att någon egen jurist bevakat kommunens intressen mot Gryaab. Alla jurister man hänvisar till är Gryaabs, det vill säga motparternas advokater.
Med vad sker vid en förlikning, om parternas ombud till slut blir osäkra på utgången och vill komma överens?
– Nej, det är inget som tyder på det. Vi är så starka, säger Pierre Bolvede, Mark- och VA chef i Lerums kommun, och fortsätter:
­– Men då får var part ta sin del av kostnaden och för vår del menar vi att det är högst fem miljoner plus egna advokatkostnader som så här långt är uppe i åtta miljoner kronor.
Tvisten om den åtta kilometer långa tunneln med den perfekta centimeterpassningen och de 3,5 hyllmetrarna rättegångshandlingar har kanske bara börjat.
TEXT & BILD
TITTI THORSELL

2 Comments

  1. Det är i det närmsta oansvarigt för Lerums kommun att inte ha nämnt detta i årsredovisningen och inte reservat en summa för en eventuell förlust. Att det än så länge inte har diskuterats i politiska sammanhang är ju också en skandal.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Standard miniatyr
Tidigare Historien

Politiker ansvarar för dålig organisation

Standard miniatyr
Nästa Berättelse

GENMÄLE: Tunneltvisten

Senaste artiklarna