Samtal med utbildningsnämndens ordförande

Renée Bengtsson är socialdemokrat med många politiska uppdrag i Lerums kommun. Hon är 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen och hon är ledamot i kommunfullmäktige. Sedan årsskiftet 2023 har socialdemokraterna tillsammans med moderaterna bildat politisk majoritet och de styr nu kommunen tillsammans. I den nya majoriteten har Renée posten som ordförande i utbildningsnämnden.
– Ni har skrivit mycket och bra saker om skolan i budgeten.
– Vi är mycket nöjda med budgetdokumentet. Det är kanske lite väl långt, men när man vill säga mycket så blir det långt.

Alla sektorer får en uppräkning av sin budget. Skolan räknar vi upp med 5,8 %. Det är bara sektor samhällsbyggnad som får ett högre tillskott. Anledningen till att vi kan satsa mer än många andra kommuner är att vi har en oerhört låg arbetslöshet. Lerum ligger långt under den totala arbetslösheten för riksgenomsnittet. Det beror dels på att vi är en attraktiv kommun, dels på att göteborgsregionen är lite mer förskonad när det gäller arbetslöshet. Göteborgsregionen har industrier som driver på bra. Vi passerar tre miljarder kronor i budget för nästa år så det är en rätt stor budget vi hanterar. Med budgeten styr vi verksamheten i sektorerna. I budgetdokumentet talar vi om vad vi vill satsa på och där sätter vi målen som sektorerna ska uppnå.
– Hur stor är satsningen på skolan?
– Vi ger 17 miljoner extra till skolan. Om vi enbart räknat upp enligt index skulle skolan ha fått 58 miljoner, nu ger vi 75 miljoner. Fem av extramiljonerna är öronmärkta. De ska gå till att öka närvarotiden så vi minskar frånvaron i skolan. Av de återstående tolv miljonerna ska en del användas till att stärka upp på personalsidan.
Vi har nu 57 elever som inte kommer till skolan alls och det finns många anledningar till att de är hemma. Det kan ju vara allt från föräldrasituationen till kompistryck. De här eleverna måste verkligen uppmärksammas. Och när man väl får tillbaka dem till skolan måste man också se till att de stannar. Vår tanke är att man ska använda socialpedagoger och elevassistenter för att tillgodose behoven som de här eleverna har. Då kommer förhoppningsvis närvaron att öka.
– Vad kan ni politiker göra för att förbättra skolan?
– Vi tar vårt uppdrag på största allvar. Det vi i första hand kan göra är att skjuta till medel. Men vi ska även se till att orsakerna till olika problem utreds, och försäkra oss om att förvaltningen arbetar med att åtgärda problemen. Det finns problem som man borde ha uppmärksammat tidigare, men det är först nu som jag får vetskap om dem. Under åtta år har ett kommunalråd från Liberalerna haft ansvaret för skolan och då har jag inte haft någon insyn i hur skolan fungerat. Efter nio månader som ordförande i utbildningsnämnden har jag givetvis inte sett allt, men jag strävar efter att vara en delaktig ordförande som är välinformerad. Att vi ska ha en jämlik skola är ju en gammal socialdemokratisk paradgren, tycker jag. Vi ska behandla våra elever på samma sätt. De ska få en jämlik start i livet. Vi kan ju idag se resultatet av att inte ha en jämlik skola.
– Hur är det med förskolan? Där sker ju första kontakten med barnen.
Vi har för stora barngrupper i förskolan, det är vi väl medvetna om. Det beror på att vi inte har byggt tillräckligt med förskolor. Vi behöver fler förskolor och vi måste stärka upp personalgrupperna för att kunna göra barngrupperna mindre. Har man inte tillräckligt med lokaler så får man välja mellan att ha stora barngrupper eller ha långa köer. Vi har sagt att det är bra om föräldrarna kan gå till jobbet, dvs. vi har valt att ha stora barngrupper där vi inte har tillräckligt med lokaler.
– Tittar man på kostnaderna för lokaler så ligger ju Lerums kommun i botten i göteborgsregionen.
– Det beror ju på bland annat på att vi inte byggt tillräckligt många förskolor och skolor. Vi har ett behov av åtminstone tio förskolor till. Det invigdes nyligen en i Olstorp, och det blir en i Bäckamaden och en vid Kring Alles väg här i Lerum. Men vi måste bygga fler. Det finns lediga förskoleplatser, men de ligger i Sjövik och i Tollered. Det är framförallt i de större tätorterna som det är brist på platser.
– Moderaterna har kommit med ett förslag om obligatorisk förskola för barn i utsatta områden. Vad tycker du om det?
– I Lerums kommun har vi ju inte utsatta områden som man pratar om i nordöstra Göteborg, stockholmsregionen och vissa delar av Malmö. Men skulle vi få liknande problem här så är det viktigt att ha en attraktiv förskola, och det har vi. Vi har en bra förskola, men vi vill göra den ännu bättre.
– I budgetskrivelsen talar ni om relevanta läromedel i skolan.
– Den frågan har jag drivit länge. Jag tror på det tryckta ordet. Det kommer en ny lag om att skolbiblioteken ska vara bemannade med bibliotekarier, den lagen välkomnar jag. Läromedel är ju allt!
– Behövs datorer i skolan?
– Datorn skall vara ett hjälpmedel som alla andra hjälpmedel, men den kan inte ersätta böckerna. Det tryckta ordet i en bok är så mycket mer än bara läsupplevelsen. Sedan gör ju datorn att eleverna inte lär sig skriva. Att skriva är jätteviktigt för inlärningen och en viktig träning av motoriken.
– Ni ska minska barngrupperna och göra mindre klasser. Vad innebär det personalmässigt?
– Får vi fler lokaler så behövs det ju mer personal.
– Låt oss prata om Ljungviksskolan i Gråbo; Skolinspektionen lämnade en bister rapport i somras.
– Det var en bra intervju du gjorde med rektorn. Jag tror att en av orsakerna till skolans dåliga resultat är att personalomsättningen har varit hög. Med för hög personalomsättning får man ingen kontinuitet i undervisningen. Med många tillfälliga vikarier blir det väldigt svårt att lära ut och att skapa studiero. Jag vet ju själv hur det var när jag gick i skolan och det var många vikarier inne. En annan orsak är att det är andra socioekonomiska förutsättningar i Ljungvikskolans upptagningsområde jämfört med till exempel Torpskolans.
– Grundskolorna i Gråbo ligger ju alla tre lågt när det gäller resultat. Vad görs för att förändra det?
– Det första vi måste göra är att minska personalomsättningen. En sak som vi redan gjort är att ändra lärarnas anställningsavtal. Gråboskolorna har haft ett specialavtal där lärarna hade semesteranställning istället för ferieanställning. Nu har vi ändrat på det så att alla lärare har ferieanställning som ger fler och längre ledigheter. Vi stärker även upp med fler kringpersonal; socialpedagoger och fritidsledare. Det är ett sätt att öka studieron.
– När fick du kännedom om Skolinspektionens rapport?
– Den kom 17 juli, så det var i den vevan.
– Jag blev väldigt förvånad när jag hörde av sektorschefen att man inte omgående skickar ut en sån här pass allvarlig rapport till ledamöterna i utbildningsnämnden.
– Vi fick den inte direkt när den kom. Det är ju också lite upp till nämndledamöterna, hur intresserade de är. Vi tog del av den här rapporten ganska fort och vi har diskuterat den i presidiet (ordförande och vice ordförande och med förvaltningschef som föredragande).
– Det var allvarlig kritik som Skolinspektionen gav. Vilka åtgärder kommer att vidtas för att komma till rätta med bristerna på Ljungviksskolan?
– Det är i februari som vi ska svara Skolinspektionen. Den nye rektorn ska presentera en plan där han beskriver de olika åtgärder som ska vidtas. Och jag vet en del redan. Man har infört att skolan ska vara telefonfri. Eleverna får inte längre vara i klassrummet under rasterna. Man har anställt en socialpedagog. Allt det här är rektorns ansvar som regleras i skollagen. En annan sak som är på gång är att vi ska inrätta en vikariepool för skolan. Som det är nu är det ett externt bemanningsföretag som skaffar fram vikarier. Med en egen vikariepool får vi en större kontinuitet. Kort och gott så blir det fler kända ansikten.
– Hur rekryterar man rektor och lärare?
– Sektorschefen rekryterar rektorerna. Kommunstyrelsen rekryterar kommundirektör, och kommundirektören rekryterar sektorscheferna. Rektorerna anställer lärare och annan personal i skolan.
– Ni säger att Lerums kommun har som mål att bli landets bästa näringslivskommun. Vore det inte bättre att istället ha som mål att bli landets bästa skolkommun – att Lerum ska ha landets bästa skolor.
– Vi har det som mål.
– Ni säger det inte.
– Tycker du att vi ska säga det också? säger Renée och skrattar.
– Ja, det tycker jag.
– Ja, OK. Ja, då säger vi det. För meningen är ju att vi inte bara ska bli bästa näringslivskommunen, vi ska bli Sveriges bästa skolkommun också.
– Blir ni Sveriges bästa skolkommun så blir ni också Sveriges bästa näringslivskommun. Man ska inte glömma att den kommunala verksamheten är viktig för företagen. Det är viktigt att det finns tillräckligt med bra förskolor och skolor. Och dessutom måste det finnas bostäder.
– Det är precis det synsättet som genomsyrar vår budget för 2024. Det är samhällsbyggnadsnämnden och utbildningsnämnden som får de stora resurstillskotten.