I dag är det tre år sedan chefen för sektor samhällsbyggnad åkte till polisstationen i Alingsås och gjorde en anmälan mot företaget Systemteknik. En trolig förklaring till att förloppet blivit så utdraget är att kommunens företrädare fortfarande är av den uppfattningen att kommunen blivit utsatt för ett bedrägeri – trots att åklagaren konstaterat att så inte är fallet.
Gärna konkurs
Flodabon, juristen och prisbelönte fastighetsförvaltaren Christer Harling gjorde i början av september en anmälan till kommunrevisionen. ”Det synes som att kommunens agerande mot Systemteknik AB och dess ägare Calle Hilmarch haft inriktningen och målsättningen att få företaget försatt i konkurs” skrev Christer Harling i sin anmälan. Anmälan resulterade i att Christer Harling blev inkallad till kommundirektören och kommunstyrelsens ordförande för att förklara sig. Christer Harling bad att få ta med sig undertecknad vilket beviljades. Vi framförde att om det var kommunens ambition sätta företaget i konkurs är risken stor att det blir skattebetalarna som får ta smällen. På det svarade kommundirektören att han hade inga svårigheter med en konkurs för Systemteknik. Att tio anställda skulle bli arbetslösa tycktes inte spela någon roll.
Ovärdigt
Kommunens försök att försätta Systemteknik i  konkurs har hitintills varit resultatlösa. I tre år har man kämpat utan något annat resultat än att utsätta företagets ägare Calle Hilmarch och de tio anställda för en ständig oro och förorsaka kommunen/skattebetalarna onödiga kostnader.

Det är synnerligen märkligt att inte acceptera polisens omfattande förundersökning som visade att Systemteknik och dess företrädare inte gjort sig skyldiga till några oegentligheter. Att under så lång tid av prestigeskäl sätta företagets anställda och dess ägare under en näst intill omänsklig press anser jag vara ovärdigt en kommun.
Noll koll
Hanteringen av ärendet med polisanmälan och utstuderad förhalningstaktik/ brist
på underlag och okunskap om kommunens beställningar och instruktioner till
Systemteknik väcker ett antal frågor om ordning och uppföljning i kommunen. Hur har ett företag under fyra års tid kunnat ”lura” kommunen? Uppenbarligen har kontrollen av hur kommunens beställarpersoner utfört sitt jobb varit bristfällig. Hur ser det ut inom andra avtalsområden? Är kontrollen lika slapp när det gäller andra leverantörer?
När jag bad att få ut kostnaderna för ett så kallat ramavtal visade sig att redovisningssystemet inte kunde ta fram kostnader hänförliga till ett visst avtal. Det är tydligt att kommunrevisionen måste göra en grundlig genomgång av kommunens hantering av upphandlingar och avtal.
Inte första gången
Det är inte första gången kommunen är i blåsväder för sina upphandlingar. Kommunrevisionen levererade svidande kritik i rapporter  2008 och 2011. Den kritiken har tydligen inte tagits på allvar. Lerums Tidning har beskrivit kritiken som den allvarligaste  i kommunens historia.
Så här skrev Lerums Tidning 2008:
”Kommunrevisionens ordförande Elsi-Brit Jodal konstaterade att kritiken var allvarlig – den allvarligaste som någonsin utdelats.
Framför allt handlar det om att politiker och tjänstemän inte haft koll på läget – och att dokumentation saknades i allt från vem som beställt uppdragen till vad som egentligen utförts.” (LT 2008).
Så här skrev LT 2012: ”Då lovade alla bot och bättring. När kommunrevisionen i slutet av förra året gjorde en ny granskning av upphandlingsrutinerna på sektor samhällsbyggnad, så kunde man konstatera att det fortfarande finns allvarliga brister.” (LT 2012)
Vem bär ansvaret?
Givetvis är det kommunstyrelsen som bär ansvaret. Det är kommunstyrelsen som rekryterar tjänstemannaledningen – kommundirektören. Fram till 2014 hade Lerums kommun två kommundirektörer – Håkan Pettersson och Gunnel Lorentzon.

Det har varit deras ansvar att se till att det finns en fungerande tjänstemannaorganisation och de har haft ansvar för att bristerna, som påpekats i revisionsrapporterna, åtgärdas. Trots det har det visat sig att kontroll och uppföljning av upphandlingarna inte har fungerat. Kanske inte så konstigt då sektor Samhällsbyggnad haft fem sektorschefer på kort tid. Kommundirektörerna har märkligt nog klarat sig. Den ende som som offrats är en lägre tjänsteman, med mer än trettio år i kommunens tjänst, som kände sig provocerad att säga upp sig. Det resulterade senare i ett skadestånd på 200 000 kronor till tjänstemannen.  Kommundirektören offrar, enligt egen utsago, gärna företaget Systemteknik och dess tio anställda.
Samtliga artiklar i FlodaNyheter
Samtliga artiklar i Lerums tidning
Anmälan till revisorerna
____________________________________________________________________
Bakgrund
Fyra företagare som förlorat en upphandling går till kommunen och hävdar att det vinnande företaget fuskat och fakturerat fler timmar än de arbetat. Kommunen genomför en snabbutredning och inom 14 dagar görs en polisanmälan med misstanke om bedrägeri. Anmälan sker den 24 oktober 2014. Kommunen säger sig kunna visa att företaget lurat till sig ca 600 000 kr. Senare utökas beloppet till ca 6 240 000 kronor. Kommunen beslutar att hålla inne betalning för utförda jobb som ännu inte är betalda. Ett belopp på  ca 3 254 424 kronor hålls inne. Företaget går till kronofogden, men kommunen bestrider betalningsskyldighet. För att få betalning för jobben tvingas företaget stämma kommunen.
Den 16 december 2015 läggs polisens förundersökning ner. Åklagaren konstaterar att företaget inte lurat kommunen på något sätt. Trots det fortsätter kommunen att hålla inne sin betalning. Dessutom trappar de upp konflikten genom att begära att företaget ska rekonstruera alla fakturor från 2010 och framåt. Ett oerhört omfattande arbete. Alingsås tingsrätt kommer, under sannolikt nästa år, avgöra målet.
_________________________________________________________________