Debatt: Lösningen på Västra Stambanans flaskhals

 En kraftigt ökad persontrafik planeras av SJ, Västtrafik, med flera trafikföretag. Men på Stambanan råder ständig trafikinfarkt. Sträckan Göteborg-Alingsås är sedan många år mest känd som Sveriges värsta flaskhals.

Stambanan är också av avgörande betydelse för godstransporter, och är sedan mer än 100 år pulsådern för godstransporter i Sverige.

För att möta ett accelererande efterfrågetryck måste fler spår anläggas. Två nya spår på sträckan Göteborg-Floda-Alingsås har diskuterats sedan millennieskiftet, utan att spaden har kommit i jorden. Men 2020-talets viktigaste järnvägsinvestering närmar sig.

En Grödingelösning för Västra Stambanan.
Under 1990-talet genomfördes två järnvägsprojekt – Svealandsbanan och Grödingebanan – som blev formidabla framgångssagor. Detta kan upprepas genom en ”Grödingelösning” – två spår i en ny, egen korridor på Västra Stambanan, delen Göteborg-Floda-Alingsås. Etapp 1 startar då med Göteborg/Partille – Floda/Håvared. Beräkningar av projektets samhällsekonomiska lönsamhet ger Nettonuvärdeskvoten (NNK) 1,2, en mycket hög och imponerande siffra som dessutom baseras enbart på restidsvinster.

Om hänsyn tas till övriga parametrar, d v s nyttoeffekter för bostäder, arbetsmarknad, näringsliv och miljö blir resultatet än mer övertygande.
•      Den nya banan lokaliseras i egen korridor och kan byggas snabbt utan att påverka eller påverkas av pågående trafik.
•      Den nya bandelen, som trafikeras av gods-och fjärrtåg, innebär att risk för ras kan elimineras. I det befintliga stråket är rasrisken påtaglig på grund av svåra geotekniska förhållanden.
•      Ett nytt dubbelspår, Göteborg-Floda-Alingsås, behövs för Göteborgs hamns upprätthållande och utveckling av hamnens transportflöden. Hamnen är genom sitt tågpendelsystem sammankopplad med 24 inlandsterminaler och kopplingen till 15 av dessa terminaler går via Västra Stambanan.
•      Sex av tio samhällen mellan Göteborg och Alingsås är lokaliserade i Lerums kommun. Det är här pendelresenärerna bor, och dessa samhällen har stora utbyggnadspotentialer.
•      Merparten av projektet blir tunnelförlagd, vilket innebär att man kan bygga 24 tim/dygn och 7 dygn/vecka utan att störa närliggande bebyggelse.

Etapp 2 kan också genomföras som en Grödingelösning. Från Västra Bodarna samlokaliseras bana och väg (E 20) i en sträckning söder och väster om Alingsås centrum. Lokaliseringen kan ske i anslutning till den befintliga kraftledningen i området.

Västra Stambanan uppgraderas rejält då dessa strategiska ”ändpunktsinvesteringar” har genomförts. I Stockholmsområdet har detta redan skett (citybanan m fl) varför det är hög tid att genomföra motsvarande investeringar i Göteborgsområdet..
De samlade effekterna är mycket gynnsamma.
•      kapaciteten blir dramatiskt mycket större.
•      restiderna minskar i alla reserelationer, bl a 2 timmar och 30 minuter, Göteborg-Stockholm.
•      kortare restider ger större rörlighet. Lokala arbetsmarknader integreras (regionförstoring)
•      genomfartstrafiken lyfts ut, vilket skapar förutsättningar för tätorterna att utvecklas till attraktiva och hållbara stations-samhällen.

Tankesmedjan / Järnvägsföreningen uppmanar Regeringen
att omgående uppdra åt Trafikverket att starta den första fasen i den formella processen, d v s genomföra lokaliseringsutredningen på sträckan Göteborg – Floda -Alingsås.
Ett omfattande förarbete gör att detta skede kan hanteras smidigt, vilket innebär att byggstart kan ske ganska snart och spåren vara färdiga för trafikering i början av 2030-talet.
           Björn Stahre                                 LennartWassenius

            ordf. Järnvägsföreningen           vice ordf. Järnvägsföreningen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Tidigare Historien

Krönika: Kanske näste gästföreläsare i Levande Demokrati

Nästa Berättelse

Säveån – en Kungsådra

Senaste artiklarna