Gamlestaden i Göteborg var vid millennieskiftet en stadsdel på väg mot förslumning. Stadsdelen präglades av misskötta offentliga miljöer och misskötta enskilda fastigheter, organiserad kriminalitet  parad med höga nivåer av vardagsbrottslighet som resulterade i svarta tidningsrubriker. Där fanns en stor otrygghet bland boende som ledde till att människor sökte sig från stadsdelen. Idag är Gamlestaden en attraktiv och trivsam stadsdel att bo i. Strax efter millenieskiftet bildades BID GAMLESTADEN.

Den organisatoriska förebilden är BID (Business Improvement District), en organisationsform som samordnar lokala fastighetsägare som verkar inom upprättade geografiska gränser, som finns i många länder. Verksamhetsidén med BIDs är att åstadkomma en positiv lokal utveckling, höja kvaliteten på löpande förvaltning och skapa förutsättningar för att hantera gemensamma problem och utmaningar som inte kan hanteras i en vanlig stadskontext. Det lokala inflytandet är viktigt och BID-modellen är ett sätt att hålla det vid liv.

Tjugo års verksamhet i Gamlestaden har nu utvärderats avPWC.
I avtalet mellan Fastighetsägare i Gamlestaden och Göteborgs stad framgår följande tre målsättningar för samverkan inom BID Gamlestaden:

•  Att inrätta stabila, effektiva och dynamiska samarbetsstrukturer mellan aktörer vilkas agerande avgör kvaliteten i stadsdelsutvecklingen.
•  Att inrätta och utveckla arenor för idéutbyte, kunskapsutbyte, formulering av gemensamma visioner och höjd kvalitet på beslutsfattande.
•  Att stärka förutsättningarna för att hantera problem via gemensamma insatser.

I avtalet regleras även formerna för beslut, parternas åtaganden och ekonomiska ansvar samt parternas självständiga agerande. 6221

Tydliga motparter
I utvärderingen framkommer att avtalet har bidragit till att skapa tydliga motparter i frågor som rör stadsdelsutveckling i Gamlestaden. Gamlestaden är en diversifierad stadsdel med olika typer av bebyggelse, samhällsgrupper och aktörer vilket gjort att skapandet av tydliga motparter har underlättat samarbetet kring frågorna. Det har bland annat blivit en ökad tydlighet och förståelse mellan fastighetsägarföreningen och Göteborgs stads förvaltningar och bolag.

BID Gamlestaden har enligt aktörerna i samarbetet blivit en känd institution i staden för personer som arbetar med stadsutveckling. Det beskrivs att BID Gamlestaden numera är en självklar del av remissinstanserna i Göteborgs stad. Ska ett arbete, projekt eller initiativ påbörjas i Gamlestaden är det vedertaget att en kontakt bör tas med BID Gamlestaden eftersom man via dem har kontakt med så gott som hela Gamlestaden.

BID i Lerums kommun
BID-modellen finns även i Lerums kommun. Den startade i Floda på initiativ av Garveriets dåvarande ägare Christer Harling, Floda centrums dåvarande ägare Jonas Brandström och flodabon Ronny Johansson. Floda BID upphörde 2018. Nuvarande samarbetsorganisation -Floda C – bygger även den på BID-modellen.

En tydlig BID-organisation
En tydlig BID-organisation skulle skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan kommunen och de som är verksamma i kommunens tre stora tätorter. Floda BID har finansierats av fastighetsägarna och kommunen och har arbetat framgångsrikt med att utveckla Floda. Floda BID är nu omvandlad till en ekonomisk förening – Floda Platsutveckling. Lerums Centrumförening finansieras av medlemmarna (handlare och fastighetsägare) medan Medskapandegruppen i Gråbo helt är beroende av kommunal finansiering.

En BID- organisation inom Lerums kommun skulle innebära att fastighetsägarna inom respektive tätort bildar en idéell förening och att inom varje tätort bildas en styrgrupp – BID LERUM, BID FLODA och BID GRÅBO.
En sådan organisation skulle bli tydlig och olika aktörer med intresse i platsutveckling kan mötas i styrgruppen och där driva sina frågor. En enhetlig organisation skulle sannolikt underlätta samverkan mellan kommunen och olika aktörer.
”Genom att aktörerna agerar tillsammans på ett strukturerat sätt stärks förmågan att hantera problemen som finns i Gamlestaden, och problem som tidigare hamnade i mellanrummet mellan olika ansvarsområden kan hanteras. Vidare framkommer att förståelsen för parternas olika uppdrag, förutsättningar och kompetenser har utvecklats under avtalstiden vilken har skapat en gemensam nyttoeffekt redan i planeringsstadiet av gemensamma insatser.”

Enligt samarbetsavtalet åtar sig Göteborgs stad att finansiera en tjänst som stadsdelsutvecklare och att inneha arbetsgivaransvaret för densamma. En liknande lösning i Lerums kommun skulle innebära att kommunen finansierar en tätortsutvecklare för kommunens tre större tätorter. En tätortsutvecklare som företräder BID-organisationen i samarbetet med kommunen.

Text: Lennart Lauenstein